Halong Bay del 2

Här kommer de sista bilderna från Halong Bay som vi nu har fört över från undervattenskameran! Lite sämre kvalitet tyvärr, men från en annan vinkel, från vattnet! Låter bilderna för de mesta tala för sig själva :)




 
Första utflykten vi gjorde paddlade vi kajak in genom grottorna och förbi de flytande husen och skolan. Av alla kajaker lyckades vi få en med ett stort hål längst fram... Som vi inte märkte förens efteråt! Haha, inte så konstigt att det blev så blött där i!























Flytande skolan!

Ett av alla flytande hus!




















Andra turen paddlade hela gruppen tillsammans genom de stora bergskreationerna och kom fram till stora ytor med det stilla vattnet och alla höga berg runt omkring oss! Väldigt vackert!


Bad och hopp från båten!









3 days/2 nights Cruise at Halong Bay

Nu äntligen ska vi se om vi kan få upp det här inlägget från båtkryssningen vi var iväg på i Vietnam! Bättre sent än aldrig, eller hur?





Lite fakta: Halong bukten är för er som inte vet ett gigantiskt vattenområde i Vietnam  på ca. 1500 kvadratkilometer. Halong Bay är känd världen över och är troligen Vietnams största och mest populära turistdestination. Denna fantastiska plats med 2000-3000 öar (lite oklar siffra, men många är det iallafall) av kalksten som stiger rakt upp från det smaragdgröna havet, är sedan 1994 med på UNESCOs världsarvslista. En del av öarna är över 100 meter höga!

 "Halong Bay" på vietnamesiska betyder något i stil med "den nedstigande drakens bukt". Det sägs att öarna skapades av en stor drake från bergen och när den for genom havet så piskade den upp havsbottnen, på så sätt uppstod öarna i Halong bukten.

På torsdagsmorgonen blev vi upphämtade av bussen som visade sig bli helt full efter att ha stannat och plockat upp folk på flera olika hotell. Cirka 4 timmar tog resan med ett stopp på vägen. Sedan var vi framme i Halong där båten skulle avgå ifrån. Nu skulle vi delas upp i två grupper då båtföretaget Aclass vi alla hade valt hade två olika båtar. En Aclass Cruise och en Aclass Opera Cruise, varav den sistnämnda var den lite finare och lite dyrare varianten. 
Vi hade valt Opera båten och det visade sig att det bara var vi två och ett äldre par som hade valt den från vår buss. Skulle vi bara vara 4 personer på en stor båt med 12 kabiner, det verkade ju konstigt?

Medan den andra stora gruppen gick iväg med sin guide för att gå till deras båt, fick vi andra 4 sätta oss ner och vänta. Det visade sig sedan att det var ett större sällskap från Vietnam som skulle med våran båt också. Sedan fick vi åka med en mindre båt som tog oss ut till våran stora Aclass opera båt!



Förväntansfulla på den lilla båten, påväg till den stora!

Det fanns som vi har nämnt hur många olika båtar och företag som helst att välja mellan, i alla prisklasser. Men en båtkryssning på Halong Bay kostar mycket pengar, så är det tyvärr. Vi valde väl något mellanting, aktiviteterna är ju ganska likvärdiga men ju mer pengar man lägger till desto finare hytt, båt och bättre kvalitet på mat och resten får man. Därför tänkte vi att det förhoppningsvis var värt att betala de extra pengarna för den lite finare Aclass-båten.


Vi ska inte sticka under stolen med att vi blev något besvikna med hur båten såg ut på utsidan, och det var vi inte ensamma om. Den såg inte riktigt ut som på bilderna.... Men vad kan man förvänta sig? Den har ju varit med i några år. Och en liten oro kände man över att vi faktiskt skulle sova i den här båten i 2 nätter... (Kanske lite väl nojiga, men så blir det när man googlar lite för mycket och hittar en några år gammal artikel om en båt som sjönk i Halong Bay och där flera personer avled). Men den nojan försvann ganska snabbt!

Det visade sig att båtens inre var väldigt fint och även fast det inte såg likadant ut som på bilderna inne i hytten och båten, så var det väldigt mysigt och vi var nöjda :) 




Vår mysiga lilla hytt!




Uppe på däck och spanar in soldäcket och utsikten!










Det serverades frukt och vin och alla gäster hälsades välkomna!





En kopp kaffe uppe på däcket!




En utav alla spännande rätter vi fick in. Ser ju ungefär ut som ett fågelbo, men det är sötpotatis som ligger där i mitten. Det andra runt om kom vi aldrig underfund med vad det var, vet inte om det var dekoration eller ätbart, det smakade inget vidare iallafall!..:)

Fyllda krabbor, lite gratängaktigt i. De var väldigt goda!




Vi blev automatiskt placerade med paret som vi hade åkt i samma buss med. Vid varenda måltid satt vi tillsammans, som en liten familj nästan, haha! De kom från England och visade sig vara ett riktigt skönt och trevligt par!


Här dukades det upp för lunch och middag varje dag på båten! Första måltiden vi åt på båten blev vi nog allihopa lite chockade. "Lunchen" som då serverades visade sig vara något utöver det vanliga. Personalen kom ut med fat efter fat efter fat, enda tills hela bordet var fullproppat med diverse olika rätter. Det var mycket fisk och skaldjur, men även kött, kyckling, grönsaker, ris, pomme, nudlar, såser, ja, allt möjligt man kan tänka sig! Det var ingen som svalt där inte! Efter varje måltid fick man in någon liten efterrätt, oftast någon frukt efter lunchen och någon dessert efter middagen. Så maten var verkligen inget att klaga på!

Vi hade ett schema som vi gick efter och det var en hel del aktiviter som stod med. Morgonen startade vi till exempel med taichi uppe på däcket efter att solen hade gått upp, det är lite liknade yoga kan man säga. Var ett väldigt härligt sett att starta dagen på medan vi sakta gled fram på det stilla vattnet, förbi alla häftiga klippformationer!

Frukosten serverades klockan 7 på morgonen, efter morgon-passet. Då fick man in en tallrik med omelett och bacon, en whitenoodle och beef-soppa, toastbröd, yoghurt, kaffe/te och frukt.


Första dagen efter lunch fick man välja om man ville åka i en rodd-båt eller paddla kajak. Vi paddlade kajak och åkte in i grottor och förbi floating villages, alltså hus som de byggt upp på vattnet. Det finns flera "flytande byar". Vid den vi besökte bodde totalt 1500 personer om vi inte minns helt fel. Där har de byggt upp ett helt samhälle och de hade till och med en flytande skola. I hemmen har de wi-fi och tv också. :) Andra byar har till exempel ett flytande sjukhus.

De lever på fiske och åker tidigt in till fastlandet varje morgon med sin nyinfångna fisk, som sedan säljs på marknaderna. 






En av alla fiske-båtar.


På eftermiddagen gick vi i land på tip-top Island. Där kunde man antingen ta sig upp för flera hundra trappsteg till utsiktstornet på toppen eller om man bara ville slappa på stranden.

Vi var dock sugna på att ta oss upp till utsiktstornet och oj vilken vacker utsikt det var där uppifrån! Nästan så att man tappade andan!

Många trappsteg att ta sig uppför.... Det blev ett ordentligt träningspass för benen och rumpan!


Det var inte bara vi som tog vilo-pauser på vägen upp.... Så söta!


Äääntligen uppe på toppen!

Såhär fint var det där uppe:










Vi kom tillbaka till den stora båten lagom till solnedgången. Har nog aldrig sett en så stark rosa färg på himlen förut! Väldigt vackert!







Jocke kommer med roomservice, vilken lyx! 

På kvällen efter middagen var serverad och äten fick man välja om man ville prova på squid-fishing, köra karaoke, se en film eller bara ta det lugnt. Vi spanade in fiskandet som många ville prova på och tillbringade sedan resten av kvällen uppe på däcket med en flaska vin. Mysigt!









Vi blev lite förvånade när vi mitt i tystnaden hörde någon ropa. Efter en stund förstod vi vad ljudet kom ifrån; när vi tittade över kanten ner i vattnet såg vi en man sitta i en båt där han hade hela båten full med dricka och snacks. Sedan höll han upp en lång hov och visade att om vi ville köpa kunde han hovsa upp det till oss. Vi fick oss ett gott skratt kan jag säga! 
Eftersom knappt någon dricka ingår på båten till måltider och så och det är svindyrt (såklart), är det ju smart av dom att åka runt med sina båtar och sälja till ett billigare pris. Vi såg dock senare en lapp på rummet att om man hade med sig egen dricka som man en köpt på båten eller "köpt dricka på däck", fick man betala 100 procent avgift på det. Så det var nog inte riktigt "lagligt", haha!

Andra dagen bytte vi under dagen till en mindre båt. Där låg vi bland annat och solade på soldäcket, hoppade i det turkos-gröna vattnet från båten och badade, paddlade kajak genom grottor fulla med fladdermöss och paddlade på det vackra och fridfulla vattnet. Det var helt underbart! Men bilderna från kajakingen får komma i ett separat inlägg då vi inte har fört över de bilderna från undervattenskameran än.









Många örnar flög över oss. Mäster-fotografen Jocke lyckades knäppa flera bilder på dom! 




Vi besökte under dagen också en pärlfarm. Där fick vi se hur hela processen går till, steg för steg. Endast 30 procent av alla musslor har en pärla i sig.












Efter pärlfarmen och en smaskig lunch på båten besökte vi en annan strand. Där klättrade vi också upp till toppen av ett högt berg med utsikt över vackra Halong Bay. Vi hann även ta oss ett (mindre) svalkande dopp i det ljumma vattnet!



Vår guide hade berättat för oss att många apor och andra djur bodde på ön. På väg upp till toppen stötte vi på ett gäng i trädtopparna.











Efteråt kastade vi oss, bokstavligt talat, i vattnet för att svalka oss. 
Efter vi legat i ett tag hör vi hur en tjej som åkte i våran båt säger ett ganska högt "aooouch, I think I just get burned by a jellyfish!! Watch out guys!" Och gick snart därefter upp från vattnet. Vi stod inte många meter ifrån henne och tänkte att det är lika bra att vi går upp nu så att vi inte också blir brända... Vi hann inte ens börja gå uppåt innan jag känner en brännande känsla på min arm, men tänkte att nej, nu måste jag inbilla mig. Sedan drar jag med fingrarna på min arm och känner något slemmigt... Jag försöker sedan dra bort det och i min hand ser jag några små smala trådar.... Jag hann också bli bränd alltså, inom loppet av några sekunder efter... Som tur var var den inte giftig, men skönt kan ja ju inte påstå att det var!;)

Såhär fint märke fick jag efteråt och har fortfarande kvar:



Den tredje och sista dagen åkte och besökte en grotta, "surprise cave" som den kallades för.















Det var riktigt häftigt inne i grottan och se alla häftiga bergskreationer som har skapats av naturen!





Guiden frågade flera gånger "ser ni vad det här föreställer?" Det var en hel del som liknande olika sorters djur och andra saker. Sen kan man ju såklart tolka det hur man vill... Ser ni vad det ovan liknar?



Sista dagen hade vi även en liten matlagningskurs med båtens kock. Vi fick prova på att göra egna färska vårrullar som vi sedan fick äta till lunch. 




Fokuserad!


Resultatet blev väldigt smaskigt! Även fast det kanske inte blev de snyggaste vårrullarna mest jämlika vi skådat, hihi!






Sammanfattningsvis kan vi säga att vi hade 3 grymma dagar! Halong Bay är verkligen vacker skapelse, hur den än har skapats, om det är av en drake eller något annat. Vi är otroligt nöjda överlag med båten och företaget vi valde, att vi hade så tur med vädret och speciellt att vi valde att sova 2 nätter på båten istället för 1 som hande känt alldeles för kort. Nu hann vi med en hel del aktiviteter och även få tid att bara njuta och va på båten.

Som Aclass slogan lyder: "Leave your worries behind", det stämmer så bra, för det var verkligen så man kände! Att inte behöva tänka på något utan bara njuta. Äta massor med god mat, träffa och prata med människor i alla åldrar och från alla världens hörn, sitta mitt ute på ett öppet hav uppe på båten och titta upp på en stjärnklar himmel, dela en flaska vin samtidigt som solen sakta går ner och himlens alla vackra färger kommer fram, att paddla kajak genom de enorma öarna på det alldeles stilla smaragdgröna vattnet. Resan får helt enkelt toppbetyg och vi kunde inte fått ett bättre avslut i Vietnam! 


Från Bangkok till Hua Hin

Hej! Här sitter vi på terassen på hotellet White Sand Beach och har precis beställt in lite lunch. Flyget till Bangkok igår var lite försenat, men flygningen gick sedan bra och 1 timme och 50 minuter senare landade vi. Eftersom vi hade som plan att ta oss till Koh Tao och det tar ett antal timmar dit med buss/bil+båt så tänkte vi att vi skulle stanna någonstans på vägen för att dela upp resan lite. Vi hade läst om Hoa Hin, en semesterort som ligger cirka 3-4 timmars färd från Bangkok och tänkte att det var ett perfekt ställe att mellanlanda på!

Vi frågade vid turistinformationen på flygplatsen om det gick någon buss direkt ifrån flygplatsen (vilket vi hade tittat upp innan att det skulle göra), men det visade sig vara från den andra flygplatsen... Så vi var tvungna att ta en buss från flygplatsen in till centrum för att sedan därifrån köpa bussbiljetter vidare till Hua Hin.

Eftersom vi både har hört och läst om situationen i Bangkok just nu så kändes det sådär att behöva ta sig in dit... Men situationen verkar ju vara lugn för tillfället när militär tagit över. Vi får se hur det hela utvecklas, och vi håller tummarna att vi kan avsluta vår resa där  som planerat!

Vi hoppade sedan på en buss som skulle ta oss in till centrum (trodde vi), men när vi åkt en liten bit höll hon som tog betalt och jobbade på bussen upp en skylt som inte gick att tyda för oss och pekade på utgången (hon verkade inte kunna ett ord på engelska), så där fick alla på bussen gå av. Vi hade inte en aning om vart vi hade hamnat.... Efter att ha gått runt i värmen och försökt kommunicera med några thailändare utan resultat, gav vi upp och bestämde oss för att ta en taxi istället. Efter lite prutande och diskussion gick chauffören med på ett pris på 1500 baht. Men under resan började han försöka diskutera priset med oss, men det var inte lätt att kommunicera eftersom han knappt kunde någon engelska alls.. Han skrev ner på en lapp att han ville ha 2000 baht för resan och skrattade åt det priset vi faktiskt hade kommit överens om från början... Han skrev även ner att det var en sträcka på 200 km dit och att vårat pris därför var för lite. Men vi hade som försvar att han faktiskt hade godkänt det priset innan vi satte oss i bilen. Han verkade inte bli upprörd av det, inte vad han visade iallafall. 

Chauffören sa till oss att resan hit skulle ta 2 timmar. Men det visade sig att det skulle ta lite längre.... På vägen stannande han nämligen och tankade TRE gånger. Varav på det sista stället, var det den längsta kön vi någonsin sett! Så där fick vi stå i minst 30 minuter..... 
Var ännu mer skrattretande när det visade sig att hotellet låg på gångavstånd ifrån den bensinmacken... Haha! 4 timmar senare var vi iallafall äntligen framme och när vi skulle betala försökte chauffören ännu en gång få oss att betala 2000 och gjorde till rösten och skrattade lite, men vi kan säga att vi inte gav ett öre mer, vilket vi kanske hade gjort om resan inte hade tagit dubbelt så långt tid som det skulle göra, när han körde in på var och varannan mack haha. Och när vi dessutom hade avtalat om priset. Det visade sig iallafall att vi hade fått ett ovanligt bra pris, så Jocke lyckades bra med prutningen och vi var ganska nöjda, fast vi samtidigt tyckte lite synd om chauffören, haha!


I Thailand har de så här snygga taxi-bilar!

Iallafall, vi fick sedan checka in på hotellet och vilket toppen-hotell! Rummet är jättefint och sängen är himmelriket jämfört med vår stenhårda säng på hotellet i Hanoi! Dessutom ligger hotellet precis vid stranden så fin utsikt från balkongen har vi också :) 
Hotellet är hur mysigt som helst så vi funderar på att sova här i två nätter till och sedan åka vidare till Koh Tao.




Fint rum och fin utsikt!

















Lite bilder från kvällen igår. Vi åt middag på hotellets restuarang och promenerade sedan en sväng längs med stranden.

Imorse fick vi beställa från en frukost-meny och det visade sig vara en rejäl frukost vi fick in. Mums så gott det var med något annat än baguette och stekt ägg ;) Sedan har vi hängt här vid solstolarna och ätit en god lunch precis:



Min portion överst, och jockes portion(er) underst. ;)









Såhär ser det ut hos oss just nu! Vi klagar inte!;)


Kika in lite senare så kommer det upp ett inlägg om Halong Bay! Hej på er!

Tidigt på morgonen

Här är klockan 05.51 och vi sitter på vårat hotell och dricker en varsin kopp (mindre god) kaffe... Igår eftermiddag kom vi tillbaka efter 3 grymma dagar till sjöss på Halong Bay! Vi hade det verkligen helt underbart! Men det får bli ett senare och mer ingående inlägg om det.

Nu ska vi nämligen sörpla upp vårat kaffe och sedan, om cirka 7 minuter nu, har vi 1 timmes resa i bil framför oss till Hanoi:s flygplats. Klockan 9.00 vietnamesisk tid lyfter planet som ska ta oss till Bangkok! Nu har vi 15 dagar kvar i Thailand, de sista dagarna på denna 100 dagars resa. Dom hade vi tänkt spendera på någon mysig ö i en bungalow, nära en strand och havet. Detta blir troligtvis på ön Koh Tao. Sedan avslutar vi resan för 3-4 dagar i Bangkok för shopping!

Nästa gång hörs vi alltså från Thailand. Åh vårt älskade Thailand, vad vi har saknat dig! Nu håller vi bara tummarna för att vi har tur med vädret där eftersom deras regnperiod snart börjar.
 
Våra egna bilder från Halong bay kommer snart upp!

Kram på er! Vi hörs!



Från hotellrummet i Hanoi

Hallå hallå! Nu har vi spenderat en till dag här i huvudstaden. Men innan vi berättar vad vi gjort här så kan vi börja med att berätta om vår resa hit. Eller snarare vår oturs-dag.....

Allt började bra med en bra frukost och allt gick smidigt på flygplatsen både i Hue och Hanoi, tills vi klev ut ur dörrarna i Hanoi... Började med att alla taxichaufförer var ovanligt jobbiga här, de drog tag i en och började nästan bära bort våra väskor till taxin innan vi ens frågat om priset. Han gick fram igen och sa själv ett pris och sa okej okej och började gå mot bilen. Men vi hade fortfarande inte sagt ja eller nej. Men vi sa nej. Dels för att det var mycket pengar han skulle ta för resan samt att han betedde sig som en idiot. 

Vi lyckades få tag i en person tillslut som förstod och kunde svara på engelska. Och han visade oss en buss som gick till vårat distrikt. Det skulle kosta 2 dollar var så vi sa ja. "Okej, 200 000 dong (vietnamesiska valutan), okej!" Sa han då. Alltså 10 dollar ungefär. Och efter mycket tjafs och han och hans kollega antagligen snackade skit om oss mitt framför näsan på oss, hoppade vi in i bussen för 2 dollar per person. På bussen försökte de få oss att betala 8 dollar för att köra oss en sträcka extra som skulle ta 10 min att gå.. Självklart sa vi nej. Vi satte oss på bussen och väntade. Den skulle gå om ett par minuter nu. Efter 20 minuter frågade vi när vi skulle åka. Och ingen kunde svara på engelska utan försökte prata vietnamesiska med oss. Tillslut pekade han på en annan person som satt och sov och skrattade och gick ur bilen. Efter en halvtimme tröttnade vi på att ingen kunde svara oss och tog våra väskor och gick av. Tillslut hittade vi en annan turist som hade haft samma problem och tillslut fått fram att vi skulle ta buss nr 17. Han hade inte en aning om vart vi skulle gå av men använde google maps för att se lite grann. Så vi gick på buss nr 17 vi med. Äntligen var vi på väg in i Hanoi. 

Nu väntade bara en timmes resa på bussen in dit. Och vägarna, naturen, husen... Man kan ju tycka att huvudstaden bör vara någorlunda bättre standard än vad vi sett tidigare. Men det första intrycket var katastrof. Det var mycket risigare än vad vi sett hittills i landet och nu var vi i huvudstaden.. 

Vi blev sedan lurade av en att hoppa på en annan buss, och där på kunde vi få hjälp av han som sålde biljetterna, han tog betalt av oss och jag bad att han skulle säga vart vi skulle av. Det gick inte ens 2 minuter så sa han att vi skulle gå av. Kunde han inte sagt från början då att vi skulle gått 50 meter istället för att åka buss de metrarna och betala 14 000 dong för det? Allt för att tjäna pengar. 

Vi kom fram till hotellet och där möttes vi av en trevlig personal! Vi fick vårat rum och gjorde misstaget att slänga oss i sängen. Kunde lika gärna slängt oss i en vägg. Sängen var verkligen stenhård. Det är i stort sett en plywoodskiva med ett lakan. Nåja, nu kunde det ju inte bli värre, eller?

Vi gick ut för att se staden lite och äta. 
På vägen dit drog folk oss i tröjan och ville laga våra flipflop igen.. Flipflop som går att köpa nya för 20kr...
Vi hamnade på en restaurang med väldigt fin utsikt över Hoan Kiem Lake. Något dyrt men med tanke på utsikten tänkte vi att det var rimligt. Vi beställde och fick in maten väldigt fort! Och då började vi nästan skratta. Så patetiskt liten portion för så mycket pengar.. Nåja, fin utsikt det hade vi iallafall. 

3 maträtter senare och betalade vi för oss och gick därifrån. Åkte upp några våningar till och landade på ett jätte mysigt café! Här var det väldigt bra! Äntligen började det vända!

Vi tänkte att vi inte ville bo fler nätter på vårat hotell vi checkade in på tidigare och började leta nytt boende. Vi hittade ett bra alternativ och gick dit och kollade, vi bokade ett Superior Room.

Så idag, när vi skulle dit och kolla upp en av båtarna till Halong bay började det om igen.. Här lurade de oss med båten, och rummet vi hade bokat hade helt plötsligt blivit fullt, men de erbjöd ett annat rum, som nu även hade blivit dyrare än dagen innan. De försökte verkligen få oss att boka en annan båt med dem, och få oss att boka ett rum där. No way. Vi gick tillbaka till vårat förra hotell där de iallafall var väldigt trevliga och bra personal. Det enda minuset var sängen. Men det tänkte vi att vi kan stå ut med. Nog med klagomål, dåliga dagar har man även ibland när man är iväg på sin livs resa!










Nu är vi iallafall i full gång och packar inför morgondagen. Vi har nämligen bokat in oss på en 3 dagars och 2 nätters båttur i Halong Bay som vi ser fram väldigt mycket emot! Detta var ett av våra stora mål att besöka här i Vietnam!

Men det var verkligen inte lätt att bestämma med vilket företag/hotell man skulle boka och med vilken båt då det finns många olika varianter och i alla prisklasser. Bara på vår gata finns det hur många rese-företag som helst att boka med plus att hotellet direkt frågade om vi hade tänkt att åka dit, snacka om en djungel att leta sig fram igenom!

Tillslut, efter en hel del jämförelser bestämde vi oss att boka med vårat hotell trots allt. Vi kände att den båten var den vi tyckte bäst om samt aktiviteterna som ingick och rutten den båten åkte. De flesta åker nämligen bara runt om Halong Bay vilket gör att det blir väldigt mycket båtar och turister överallt. Den här båten som vi ska åka med tar en annan längre rutt så man kommer bort från alla andra båtar och turister. Vi kunde även få rabatt och en bra deal av hotellet, som skulle bjuda på en gratis hotellnatt när vi kommer tillbaka från kryssningen eller betala transport till flygplatsen dagen efter. Så det blev en väldigt bra deal för oss! 

Känns så konstigt att resan sakta men säkert börjar lida mot sitt slut och att det är mindre än 3 veckor kvar tills vi sitter på flyget på väg hem...... Kan heller inte riktigt förstå att detta iprincip blir det sista vi gör här i Vietnam, men samtidigt känns det som ett alldeles perfekt avslut!

Vi är tillbaka på lördag eftermiddag, så vi hörs troligen då med ett helt gäng bilder! Nu ska vi packa klart det sista och sedan se första avsnittet på andra säsongen av 24 som har dragit igång igen!! Ha det så bra så hörs vi om några dagar! 

Hej från frukostbordet!

Hej från oss! Här sitter vi vid frukostbordet och "mumsar" på den klassiska frukosten, baguette och ägg.. Måste medge att efter att ha ätit denna frukost i en vecka så börjar det bli en aning tjatigt och enformigt.... Nåja, nu måste vi ladda upp här för om ungefär 40 minuter ska vi ta oss till flygplatsen. Då är det inrikesflyg som gäller från Hue och upp till Hanoi! I och med att vi bara har några få dagar här i Vietnam gjorde vi så för att spara in lite tid och hinna se Hanoi och åka till Halong Bay också!

Kan berätta lite kort om gårdagen också. Igår tillbringade vi hela dagen i Hue. Nog att vi är vana med att det är varmt och att vi är vana med att det är över 30 grader. Men igår hade någon slags värmebölja dragit in och temperaturen visade över 40 grader!!! Alltså helt olidligt varmt! Men vi hade dagen till ära bokat in oss på en guidad tur för att se staden så det var bara att köra! 
Även fast en sån här dag hade varit optimal att spendera vid en pool eller vid havet. 

Vi hade iallafall en toppen dag trots att dagen blev lite jobbig pga värmen. Bilder och sånt får komma i nästa inlägg :)

Nu ska vi äta upp här och sedan bära ner väskorna och checka ut. Vi hörs!


 

Ett dygn i Hoi An!

(Detta inlägg publicerades aldrig igår....)

Här finns tydligen wi-fi i hela staden, vilket det även fanns i Hoi An. Känns väldigt märkligt att ett land som Vietnam har det... 
Nåja, här sitter vi intill flodkanten och har lite tid över, så vi passar på att berätta om vår ganska korta och intensiva men väldigt bra vistelse i Hoi An.


När vi åkte taxi-resan på cirka 40 minuter åkte vi förbi och fick se en glimt av China Beach. På den stranden anlände de amerikanska trupperna under Vietnam-kriget. Läste även någonstans att china beach är Vietnams kanske mest oexploaterade strand i hela landet. Och det såg inte ut att vara mer ett väldigt fåtal personer på den kilometerlånga vackra stranden. Men nu var vi ju faktiskt inte här för att ligga på en strand så det blev inget besök där. 

Vi hade bokat en natt på ett hotell som såg mysigt ut och hade fått bra omdöme.



Framme på Starfruit homestay som visade sig vara ett riktigt toppen-boende! Rummet var riktigt stort och hade balkong och badkar. Dessutom var personalen jätte gulliga och så ingick frukost och fri användning av deras cyklar. Snacka om att få valuta för pengarna!

På vägen till boendet frågade vår taxi-chaufför en kille på en moppe om vägdirektioner då han inte var riktigt säker var den gatan låg. Den här "moppe-killen" visade sig dessutom jobba för ett skräddar-företag, och när han såg att vi satt i taxi-bilen, två nyanlända turister, passade han såklart på att bjuda in oss till hans familj för en "gratis visning". Det ska sägas att vi var väääldigt tveksamma till en början, men han var ett riktigt charmtroll och var riktigt duktig på engelska. Men vi förklarade att vi bara skulle vara här en dag och tänkte att det var ju i vilket fall för kort om tid för att få några plagg sydda. Dessutom ville vi ju hinna se staden under dagen också. Men nahe det var visst nog med tid att hinna få klart det till morgonen där på. Han erbjöd sig dessutom att ta oss med på en rundtur i staden innan vi besökte hans familjs företag. 

Eftersom staden ändå är känd för alla dess skräddare och killen dessutom verkade väldigt trevlig så tänkte vi ta en kort tur dit, Jocke kunde tänka sig något nytt linne/T-shirt eller så. 

När vi lite senare kom dit möttes vi av hans syster som också var väldigt trevlig och duktig på engelska. Vet inte riktigt var det var som hände med oss när vi gick runt i "fabriken", bläddrade i katalogerna och kände och klämde på tyger.. Helt plötsligt satt vi där med en lång beställnings-lista: Jocke skulle ha två nya skjortor, två linnen och två kostymer. Jag beställde en klänning och en kjol. Sedan gick vi även till en sko-skräddare och beställde ett varsitt par skor. Det blev visst lite mer än "ett linne".... Haha!

 

Clothes in process. Väljer ut modell och tittar på tyger.


Här mäts det. Liten längdskillnad mellan dom, hihi.

Shoes in process!





Det var väldigt häftigt att se hur hela processen gick till och att själv få bestämma exakt vilket tyg och färg och modell som man ville ha. Men samtidigt var vi lite oroliga, skulle de hinna klart till morgonen därpå? Men de hade förklarat för oss gång på gång att de är många som jobbar och att tiden inte vad några problem, tycker bara lite synd on dom stackarna som fick slita hela natten för vår skull...

Morgonen därpå hade vi sedan bestämt träff på vårat hotell för provning av kläderna. Om något behövde justeras hade de tid att fixa till det innan vi skulle bli upphämtade av taxin. Systern kom cirka än timme senare än vad hon hade sagt, något uppstressad. Jah kan säga att vi var lite fundersamma över hur resultatet skulle bli och den nervösa frågan: om allt verkligen skulle passa.. 
Efter provning visade det säg att allt satt som en smäck! Wow vad impade vi blev av resultatet och dessutom med tanke på den korta tiden de hade haft på sig. Vi båda blev riktigt nöjda och glada! Vi fick dessutom hjälp med att packetera kläderna och frakta iväg dom. Så lagom tills vi kommer hem borde vi få kläderna! Perfekt :)

När vi hade beställt kläderna promenerade vi runt i staden och såg oss omkring, tog en lunch och hade det bra!



Kunde inte motstå dessa godingar när vi gick förbi. Tror vi dessutom har blivit lite mer rutinerade när det gäller det här med prutning. Så här fick vi tillslut ner priset två för en vilket ju var en väldigt bra deal! ;)









Det var väldigt mysigt att traska runt i den lilla staden och gå utmed floden. Vi båda fattade tycke för Hoi An och hade utan problem kunnat spendera minst en dag till där om vi hade haft tid.

Cykel-taxis är ett vanligt transportmedel i Vietnam. Här kom ett långt gäng i rad som troligen skjutsa runt en hel släkt på sight-seeing! ;)

Lunch-paus!






Vi passade såklart på att utnyttja cyklarna och tog oss en sväng. Men det gäller att se upp, ni vet ju vid det här laget hur trafiken är i dessa länder....


Köpte nötter och torkad frukt av en vietnamesisk kvinna på vägen. Mums!

Vårat mål var att ta oss till stadens populäraste strand. Hon som jobbade på vårat hotell hade dock "varnat" för att det nog var mycket folk på stranden eftersom att det dagen i ära inte fanns någon el. Då åkte tydligen alla till stranden istället... Men vilken chock vi fick när vi kom ner och knappt såg varken havet eller stranden på grund av alla människor! Har nog aldrig sett en så smockad strand förut!










Vi lyckades iallafall hitta en liten plätt som var ledig där vi kunde slå oss ner och chilla tills solen nästan gått ner.






Stannade till utmed vägkanten och fotade lite på vägen hem.

När vi duschat och fräschat upp oss lite på hotellet avslutade vi denna fina dag på bästa sätt:




På en mysig restuarang med god mat och ett glas vin! 

10 timmar på ett tåg i Vietnam

Hallå där! Tänkte uppdatera er lite så att ni år med på banan! I fredags lämnade vi Nha Trang och hoppade på tåget som skulle ta oss till staden Danang.

Det började med att tåget var cirka en timma försenat. När vi sedan äntligen fick stiga på var vi SÅ glada över att vi betalat några dollar extra för att få ett varsitt soft seat. 10 timmar på en stenhård träbänk kändes inte allt så lockande.. Sätena var något slitna men vi hade ganska bra plats för bena och sätet gick att fälla en bra bit bakåt så att man kunde ligga lite bekvämare. Man får sig ju ett gott skratt när man ser hur systemet fungerar... En aning annorlunda än i Sverige. Det var vi och ett ryskt par i vår vagn som var de enda turisterna. Vi tittade på varandra ett flertal gånger under resan och bara skrattade! 
När matvagnen körde genom tåget, skrek tågpersonalen bokstavligt talat. Vad de skrek har vi inte en aning om, men lite lustigt var det allt, hihi. Det var någon någon slags buffé där de slevade i ris och det man ville ha till i en plastlåda, allt från grillspett till fisk och vårrullar. Såklart lite (mycket) stark chilisås på, som verkar vara den enda såsen de har här i vietnam..





Det fanns såklart inte platser till alla så då kom tågpersonalen och placerade ut de minsta plaststolarna vi någonsin sätt (haha) mitt i gången, där ett antal personer i bara våran vagn fick slå sig ner på. Vet inte om det berodde på att de inte hade biljetter till "soft seaten" eller om det var på grund av över-bokningar. Tyckte iallafall synd om dom stackarna!

Tåget gick i vilket över förväntan. 10 timmar kändes lite marigt till en början... Men som vi hade hoppats på fick vi se väldigt ett väldigt fint landskap på vägen. Vi är så glada att vi valde att åka till Vietnam och valt att åka tåg och buss även fast vi har lite "ont om tid" med tanke på vilken lång sträcka det är från Ho Chi Minh till Hanoi.
Vietnam har visat sig vara ett väldigt vackert land med många guldklimpar och folket här är mycket trevligare i jämförelse med Kambodja, iallafall när man säger att man kommer ifrån Sverige ;).
 
När det hade börjat mörkna ute roade vi oss med att titta på film, äta och försöka sova lite. 











Vi kom fram till tågstationen i Da nang ganska sent på kvällen, ungefär vid halv 1 tiden. Tur nog gick ryssarna fram och väckte oss då vi precis råkat slumra till. Stort tack till dom, annars hade vi med största sannolikhet hamnat väldigt fel!

Sedan åkte vi moppe-taxi för första gången med våra stora ryggsäckar och hela alltet! Totalt blåsta blev vi också då sträckan till hotellet var cirka 700-800 meter... De körde världens omväg med oss runt kvarteret och tog 5 dollar betalt... Tyvärr hör detta till vanligheten. ALLA taxi/moped/tuk-tuk förare luras och säger att sträckan är mycket längre än vad den egentligen är. Så man tjänar att titta upp i förväg så man har lite koll, vilket vi har blivit bättre på :)





Vi kom iallafall fram och sov en natt på hotellet "Iris hotel". Ännu en gång värmer det i hjärtat när man hamnar på ett hotell som har så otroligt snäll och hjälpsam personal! Även fast de är mindre bra på engelska och man kanske får upprepa saker eller förklara flera gånger så har de alltid ett leende på läpparna och vill ens bästa!:)

Efter vi avnjutit en frukost i vietnamesisk storlek (det vill säga minimal), tog vi en taxi till Hoi An vilket är en liten stad belägen ca 40 minuter från Da nang. 

Hoi An är en väldigt liten mysig stad som är en av Sydostasiens äldsta. Staden verkar även vara väldigt poppis bland turister! Så efter att ha läst mycket gott om staden kändes det som en väldigt bra idé att spendera ett dygn där! Men det får bli i ett senare inlägg... Nu ska vi nämligen sörpla i oss sista kaffet här på café "Ohh lala Socola" och se oss omkring lite i staden. Tyvärr verkar inte Danang ha så jätte mycket att erbjuda.. Vi har inte stött på en enda turist än så länge och att leta efter ett matställe / café var inte det lättaste. Staden verkar endast bestå av kiosker och affärer.. Tur att vi hittade ett mysigt café iallafall :) 

Ikväll ska vi ta tåget vidare uppåt till staden Hue. Men vi hörs nog innan det! Stor kram från oss!





Cu Chi tunnlarna


Här kommer bilder från vårat besök vid Cu Chi tunnlarna. 

Som vanligt när vi skriver om hur det är när vi åker buss/minibuss så är det trångt och jävligt. Det ändras inte nu heller. Den här gången kunde vi inte ens sitta mellan sätet utan fick ha knäna snett över det andra sätet och den som satt längst ut hade benen ute i gången istället. Sjukt trångt.

När vi suttit och krampat på bussen i cirka en timme stannade vi vid ett ställe där de tillverkade otroligt fina vaser, tavlor, tallrikar, allt möjligt, för hand och med äggskal. Här arbetade flera som var missbildade av det gift, största del Agent Orange, som släpptes över Vietnam under Vietnamkriget. En del av inkomsterna de får går till en fond för människor som på något sätt har påverkats eller drabbats av giftet. 

Efter det åkte vi ungefär 10 minuter till och anlände till Cu Chi tunnlarna. 

Under kriget levde ungefär 16000 människor i tunnlarna och dessa tunnlar är ungefär 250 km långa.



Såhär kunde det se ut under jorden, flera bunkrar och många tunnlar.

En av de många fällor de hade för amerikanerna. Denna var för de som hoppade ut ur helikoptrarna.




Det ser ut som en myrstack, men egentligen är det en av alla de luft gångar ner till tunnlarna. 

Dold ingång till tunnlarna.

En ingång till tunnlarna.


Väldigt trånga ingångar!




Flera fällor.





Denna satt i dörröppningar och svingade ner mot personen som sparkade in dörren.

Vi fick möjligheten att gå ner och ta oss igenom en del av tunnlarna. Den delen vi gick hade de gjort större för turisterna, men var ändå väldigt små. Vi gick 20 meter och kom upp i första hålet, nästan så att man fick lite klaustrofobi där inne. Totalt kunde man i den här gången ta sig 100 meter, och de sista 20 var det riktiga måttet, 40x60cm, alltså sjukt litet. Men vi nöjde oss med de första 20.


Tillbaka i Saigon och fikar på lite färsk frukt i en park.

Och så blev det en till fika lite senare.

Efter Cu Chi tunnlarna hade vi ungefär 9 timmar innan vårat tåg skulle gå till Nha Trang. Så vi åt först lunch och tog sedan en fika. Sedan bestämde vi oss för att ta en massage. Hanna tog fotbehandling och pedikyr och jag tog thai massage, väldigt skönt! Blev ihopvikt till en boll och massören vred och vände på mig på helt otroliga sätt. Men det var precis vad jag behövde. Sedan fick vi stressa i oss en pizza för att sedan åka till tåget.




Vi gick förbi många spa på vägen hit som vi fick diverse broschyrer av, men detta ovan hade vi tittat upp innan och hade fått bea recensioner. Det visade det sig dock att deras priser skilde sig från de andras, men det var värt att betala det extra för det var riktig proffsig och seriös personal! Värt varenda krona!

Väl inne på tåget passade vi på att borsta tänderna och lägga oss på våra stenhårda bäddar. Vi fick ta "Hard Sleep" eftersom "soft sleep" var slut. Och den var verkligen hård. Men det fungerade. Vi kom fram till Nha Trang ungefär halv 7 på morgonen och vi åkte till hotellet och åt våran frukost där.





Utsikten från vårat rum på högsta våningen. Vi har det enda rummet som finns högst upp!











Sedan har vi i stort sett bara legat och solat på stranden, gått på marknader och gått vilse i staden då vi letade efter en supermarket. Gick väl ungefär en mil men det behövde vi ju även det! Allt slappande börjar göra kroppen lite stel.



















Nu sitter vi och äter nudlar med pinnar (går sådär) och väntar på vårat nya tåg. Vi valde mellan tåg(10timmar) eller flyg(1timme), men vi valde dagståget. Därför att vi har läst att naturen man får se är så himla vacker. Och vi ska ändå flyga nästa sträcka upp till Hanoi så vi kände att vi ville se det då. 
Nu ska vi äta upp här och sedan ta oss till tågstationen, vi har laddat upp med lite filmer om det skulle bli långtråkigt.. Wish US good luck!


Nha Trang

Godkväll från hotellrummet här i Nha Trang! Sent igårkväll hade vi nämligen bokat biljetter till nattåget, som skulle ta oss från Ho Chi Minh till Nha Trang. Klockan 23.00 på kvällen var det avgång, men vi hade blivit tillsagda att vara där 40 minuter innan. Redan då fick man gå på tåget och leta sig fram till rätt hytt. Det fanns "hard sleeper" och "soft sleeper" att välja på. Vi hade tänkt att ta de mjuka men alla var upptagna så det fick lov att bli de "hårda". Och hårda var exakt var dom var, madrassen var inte tjockare än några få centimeter, haha! Hur skulle detta gå? 

När vi hade letat upp vår hytt upptäckte vi att den bestod av 6 sängar. De två nedersta sängarna var redan upptagna av två äldre vietnamesiska damer som med förväntansfulla ögon tittade på oss. De såg ju snälla ut tänkte vi, de blir nog bra "hytt-partners" som redan höll på att bädda ner sig i sina sängar. 

Vi hade de två sängarna över dom, vi var glada över att vi hade tur nog att inte få de allra längst upp då det inte var särskilt lätt att klättra upp i sängarna i den trånga lilla hytten.
Exakt klockan 23 rullade tåget sedan iväg och precis minuterna innan avgång hade två killar också kommit till vår hytt. Det var dom som hade dragit nitlotten och fått överschlafarna..

Vi upptäckte ganska snart att det inte riktigt var samma standard på dessa tåg som hemma i Sverige. De guppade och lät en hel del under hela resan, men det var vi ju ändå inställda på. Även fast vi  var trötta var det inte helt enkelt att sova... Och de vietnamesisk damerna som såg så gulliga ut visade sig vara riktiga pratkvarnar och prata högt det kunde dom! Straxt innan klockan 5 på morgonen hade de bjudit in en gäst till vår hytt som sjöng för full hals medan damerna gapskrattade... Mindre härligt att vakna av det... 
Men även fast det inte blev så mycket sömn måste man medge att det var ganska mysigt ändå, att ligga i sängen och titta ut genom fönstret och se många vackra miljöer swisha förbi!  








8 timmar senare var vi framme vid tågstationen, ganska så trötta och sega. Klockan var nu 7 på morgonen. Vi tog sedan en taxi till ett hotell vi hade blivit rekommenderade och fick ett rum på våningen allra längst upp med utsikt över havet, nice! Efter lite välbehövlig frukost och återhämtning gick vi den lilla promenaden ner till stranden, vilket kändes som ett perfekt sätt att spendera dagen på när vi var lite trötta. Imorgon kommer det nog upp lite bilder från besöket i tunnlarna och från vår första dag här i Nha Trang!

Nu är det två trötta, knappt levande människor som ligger i den lite för sköna, mjuka och underbara hotellsängen.... Tror vi kommer sova riktigt riktigt gott inatt! Godnatt!

Första dagen i galna staden.

Efter vi hade vaknat upp på hotellet i distrikt 1 (det så kallade "backpacker-området") som vi bor i och fått i oss lite frukost som hotellet stod för, så gav vi oss ut i staden för att känna lite på pulsen. 

Vi gick bara några minuter i dem gassande solen innan vi kände att vi måste söka skydd. Dessutom är trafiken bokstavligt talat helt GALEN här! Så det gäller att se upp åt all håll hela tiden. Vi som tidigare nämt att trafiken var crazy i Kambodja kan ju föreställa er hur trafiken då är här om den är 10 ggr värre!

Vi hittade ett café i fransk stil som vi bestämde oss att ta en liten förmiddagsfika på. Man kan verkligen säga att de hade gått all in på det franska temat då personalen var klädda i randiga kläder och basker!









På caféet Paris Baugette!





Sedan vandrade vi vidare och gick genom ett gigantiskt parkområde som var väldigt välskött och fint!



Där fanns även ett utegym, och vissa passade på att ta tillfället i akt! ;)





Vi besökte även den kända byggnaden The notre dame cathedral.







Sedan började vår matklocka att ringa. Mörka moln hade även börjat titta fram på himmelen och alla moppe-åkare hade redan tagit på sig sina regnponchos. Mörka moln när man är i Asien betyder nämligen: ta skydd! För snart kommer världens regnskur!

Vi hann in på ett café/restaurang som såg väldigt mysigt ut innan första skuren kom. Hungriga som vargar beställde vi in en varsin carbonara, som visade sig vara en stor besvikelse.. Det var en sån liten fjuttig portion vi fick in att det inte ens var värt att ta fram kameran!

När regnet slutat vandrade vi vidare. Vi tog oss till Saigon Square, denna marknad hade mycket kläder, väskor, solglasögon och elektronikprylar. 

Saigon Square 




Lite shopping blev det allt! Ett nytt praktiskt fodral till ipaden. 

Man känner sig ganska rik när man tar ut någon miljon/miljoner på banken!;)






GALEN trafik här! Att bara korsa en gata är en utmaning.. Övergångsställen finns lite här och var, men det betyder inte att någon stannar.. Och det är ingen ide att stå och vänta tills någon stannar, för det händer inte. Antingen kör du taktiken att bara gå rakt över utan att tveka, så kör de runt dig. Om du tvekar är det stor risk att du blir påkörd. ELLER så kör du den andra taktiken, ta dig små små steg framåt så fort det blir en lucka, sen är det ju en annan sak att man får stå mellan sisådär 7 filer där alla kör kors och tvärs, men man lär sig med tiden! ;)

På kvällen hade vi spanat ut en grekisk restaurang som låg mittemot vårat hotell som vi var väldigt sugna på. Innan vi gick och åt var vi tvungna att ta ut lite pengar, och på vägen råkade vi gå förbi en annan resturang som bland annat hade några typisk vietnamesiska rätter. Varför inte tänkte vi, det kändes ju faktiskt ganska passande!

Ingen av oss är ju särskilt vågade när det kommer till att prova ny mat, men vi avancerade oss lite iallafall och beställde in en fried noodle med räkor och kyckling (Jocke som inte brukar äta/tycka om räkor och skaldjur) och så provade vi några vietnamesiska vårrullar som var typiskt vietnamesisk med räkor och kött i som serverades med en riktigt stark sås. Till efterrätt delade vi på flamberade bananer och kokosglass som smakade ljuvligt!





Nu sitter vi och äter frukost på hotellet och väntar på att bussen ska komma och hämta upp oss. Idag ska vi nämligen på utflykt till Cu Chi-tunnlarna vilket ska bli väldigt spännande!

En dag i Ho Chi Minh

Sent igårkväll kom vi fram till Ho Chi Minh City eller Saigon som staden också kallas. Hur vi kom hit är en lång historia med dryga 13 timmar på resande fot.

Men för att göra en lång historia något kortare....
Straxt innan klockan 10 på morgonen kom en mini-van och hämtade upp oss på hotellet, vi som hade förväntat oss en knökfull van blev en aning förvånade när det visade sig att vi var först att stiga på. Vi åkte vidare och hämtade upp några fler, mest turister denna gång och bara 1 lokalinvånare. Tillslut var vi 8 stycken i mini-vanen så vi hade gott om plats denna gång, vilket lyx! Vi som hade ställt in oss på en repris från gårdagen.

Vi körde vidare mot staden Kep, cirka 1 och en halv timmes färd från Kampot. Där visade det sig att hälften av passagerarna skulle gå av, så nu var vi bara 4 kvar i bilen. Vi tog tillfället i akt och bredde ut oss ordentligt allihopa! Haha.

Här breder man ut sig ordentligt i mini-vanen!

Nu skulle vi alltså ta oss till gränsen in till Vietnam. Det var med lite pirr i magen vi åkte vidare, helt ovetande av vad som komma skall. Men vi var ju väl förberedda på hur vi trodde att det skulle gå till och vi hade en utresa bokad ur landet inom 15 dagar som vi hade läst att man behövde visa upp för att komma in i landet utan visum (vi som svenska medborgare får 15 dagar när vi reser in i Vietnam).

Vägarna vi åkte på var i ganska gott skick och chauffören körde ganska lugnt. Ungefär 1 timma senare var vi framme vid gränskontrollen. "Ta fram era pass", beordrade vår chaufför. 

Vi fick sedan ta våra väskor och gå fram till kontrollanterna för att få en stämpel ut ur Kambodja.  Och sedan skulle vi vänta en halvtimme på nästa buss. Det gick kanske 5 minuter så kom en liten tjej på moppe och sa att vi skulle gå över till den vietnamesiska gränskontrollen. Så vi började knalla över gränsen helt enkelt. Sedan kom vi fram till nästa gäng kontrollanter där vi skrev på lite papper om sjukdom etc. Sedan tog de tempen på oss och så var det klart. Kändes ju väldigt passande att de skulle ta tempen på oss när vi kom där med våra stora ryggsäckar, alldeles genomsvettiga..     Konstigt nog behövde vi inte ens visa upp våran utresebiljett som vi var förberedda på..
De andra två som också skulle till samma ställe och som vi hade åkt tillsammans med var en tjej i våran ålder som kom från Kanada och en äldre dam som kom från Astralien. Vi konstaterade det flera gånger vi 4 att det var skönt att vi iallafall hade varandra när vi inte hade en aning om någonting! Detta var inte riktigt de instruktioner vi fått när vi hade bokat våra biljetter nämligen, att det till exempel skulle va så här många byten och lång väntetid.



På gränsen mellan Kambodja och Vietnam. Spännande!




Många minst sagt fullpackade mopeder och cyklar fraktade saker över gränsen. På bilden är det en moppe som döljer sig bakom den gigantiska packnings-högen med bananer!

Efter lång väntan kom vi tillslut fram till våran buss som skulle ta oss till Ho Chi Minh. Och det visade sig vara en buss med "ligg-säten". Verkade väldigt skönt till en början, och det var det också, i början. Men det var rätt trångt vid fötterna och sätet var relativt kort, iallafall för oss som har lite längre ben. Det blev ganska obekvämt mot slutet. Våran resa som skulle ta totalt 9 timmar, blev som vi trodde, längre. Vi åkte vid 09:30 på morgonen och kom fram till Ho Chi Minh ca 23. Och var framme på hotellet 23:30. 





Soft i liggsätena i bussen, till en början iallafall!

Nu har vi spenderat vår första heldag här i Ho Chi Minh. Det kanske dyker upp bilder från första dagen här lite senare! Se you soon!



Känguru

Första mötet med kängurus, eller ja, levande kängurus iallafall.

Lite senare kommer vi antagligen göra en kort video med bilder och filmer från hela resan. En "kort" video.


Sihanoukville -> Kampot

Vilken upplevelse! Vi fick se en relativt fin natur på vägen, men nu var det inte det som var det otroliga med resan!

Det började med att vi blev upphämtade från hotellet och åkte iväg i våran mini buss. Redan där började strulet. Chauffören fick vända för att göra något mer på vårt hotell men sedan kunde vi åka. När vi hämtade upp nästa person som stod och väntade i en rondell, körde vi på en moped med en liten flicka i knäet på sin far framme på moppen. Verkade inte vara någon fara med dem men det var tydligen ingen som brydde sig om dem, även fast de såg att de kört på dem. Personen hoppade på bussen och så körde vi iväg. Genast började denna person prata (skrika) i telefonen och började säga åt chauffören att åka till flera olika ställen. Kunde vara för att hämta upp fler personer, växla pengar, hämta ut tvätt... Och så fick han oss att yra omkring i en timme i sihanoukville. Bussen, som hade 13 säten var nu full, men han började säga åt folk att sätta sig på andra sett så fler kunde komma in. Okej? Skulle det in flera nu? Vi som redan sitter trångt.. Hanna stackarn satt med ena benet böjt och foten uppe på en höjd i bilen. Väldigt obekvämt. Våra knän var helt intryckta i sätet framför och vi fick sida på sniskan för att få plats. Vi stannade och så kom det 4 personer till. Nu satt vi 17 personer i bilen, och det fanns 14 sittplatser. Nu efter en timmes yrande i sihanoukville! Vi hade alltså inte ens lämnat sihanoukville efter en timme i bilen.. Vi började bli sura, väldigt varma och svettiga, och undrade vad de höll på med! Tillslut åkte vi ut ur sihanoukville och vi tänkte äntligen! Men det dröjde inte många minuter innan vi hämtade upp nästa personer.. Vi var nu 20 pers. 

Sedan kom 2 till, 2 västlänningar som de placerade längst bak tillsammans med mig och Hanna. Och de bara skrattade, först när de såg hur mycket folk i bilen skrattade de. Tillsammans med dem var vi 22. Nu måste det väl ändå vara fullt? Men icke. Redan 8 personer för mycket, hämtade vi ytterligare 5 personer! Varav en satte sig i förarsätet tillsammans med chauffören!? Och en hoppade upp på taket!? Vi satt alltså 26 personer inne i bilen och 1 uppe på taket!? Helt otroligt. Sjukt trångt och varmt.. Nu satt vi bara och skrattade åt det. Det åkte till och med förbi poliser utan att bry sig om att det satt en person på taket och att bilen var helt överfylld! 

Tillslut kom vi alla fall fram till Kampot, 4 timmar senare. Resan skulle tagit 2 timmar, men vi hade redan innan trott att det skulle bli mer, som det alltid blir här i Kambodja. 

Det här är bara i början... Vi tog ingen bild när det satt som flest dumt nog, vi filmade bara då. Men ni kan ju föreställa er hur det såg ut med 26 pers i den här bilen då folk satt PÅ varandra...








Nu är vi hur som helst på hotellet som ligger precis intill floden här och det är mysigt. Vi tog en sväng runt i den lilla staden här och stannade på ett fik, Kampot Pie & Ice Cream Palace, mycket gott!

Vårat rum


På det här hotellet hamnade vi!







Dagens sena lunch på hotellet! 








Påväg in till "centrum". Är en liten håla vi hamnat i här!

Fin utsikt från old bridge, med bergstopparna i bakgrunden!





Jag tog en äppelpaj med vaniljglass och Hanna en lemonpie. Mums!



I jakt på en ATM. Efter lite letande hitta vi denna. Vet inte om ni ser den gigantiska kön som slingrar sig efter ATM-skylten till vänster? Kanske den maskinen delade ut gratis pengar med tanke på den kön! Vi hittade som tur va en till bankomat!






Nu har vi också bokat biljetter till Ho Chi Minh City (Saigon), Vietnam, imorgon. En resa på 9 timmar. Beräknad ankomst till Saigon är runt 7, vi räknar väl med runt midnatt. Hehe.. 

Våran vistelse här i Kambodja har varit jättebra! Och jätte varm, hehe. Vi är väldigt nöjda och ser nu fram emot allt Vietnam har att erbjuda! Och kan ju inte låta bli att längta tillbaka lite till kära Thailand! 

Nu har vi lite mindre än en tredjedel kvar av resan. När vi ser tillbaka på vad vi gjort är det helt otroligt tycker vi. Och vad fort det har gått! Känns som att det var igår vi skrev att vi var trötta på allt slappande i Thailand, nu vill vi dit igen! Sen har planer på våran nästa resa redan ploppat upp, hehe. 


Two big cities!

Vi har ju faktiskt inte uppdaterat er om våra dagar i storstäderna. Under våra två veckor i Australien hann vi ju också med 2 dagar i Brisbane och 2 dagar i Melbourne. 

Resan tillsammans med Cissi och Mattias avslutades i Brisbane, där vi även lämnade in vår kära jucy-van. 
Efter vi hade lämnat in bilen letade vi upp ett hostel där vi kunde dumpa våra väskor. Faktiskt hade vi ganska så tur, vi fick inte bo i något trångt litet sketet typiskt hostel-rum, utan de hade en liten lägenhet för 4 pers ledig till oss. Lägenheten var verkligen jättefin och rymlig och låg på våningen längst upp, så vi hade fin utsikt dessutom!

Vi hade tittat upp ett ställe på nätet som vi sedan beslutade oss för att besöka. Southbank, en konstgjord strand som låg mitt i centrum bland höga byggnader och skyskrapor.

Vi gick förbi gatumålare på stan!




Cirka 30 minuter tog promenaden dit och vi fick se många fina vyer på vägen!








Framme vid Southbank!

Vi hade tur med vädret och var riktigt badsugna när vi kom fram!
Där njöt vi av solen ett tag, svalkade oss i vattnet och åt glass och drack smoothie på stranden. Man måste ändå medge att det kändes lite konstigt att se de höga husen på andra sidan av floden, samtidigt som det var en ganska smart lösning! Och det verkade vara väldigt poppis, för "stranden" var nästintill helt fullpackad med människor.

Klockan började sedan bli sen eftermiddag och vi traskade tillbaka mot hostelet. Påvägen tillbaka stannade vi och handlade lite snacks och vin.

Vi möttes av en fin himmel när vi kom tillbaka. 


Vi hade nämligen planerat att sista kvällen tillsammans gå ut och käka på restaurang, detta på något ställe som hade typisk australiensk mat, vilket kändes väldigt passande! Så efter lite kortspel och vin i lägenheten gav vi oss ut på stan!


Efter många om och men hamnade vi tillslut i Chinatown, som dessutom låg precis bredvid vårt hostel, haha! Det här med att hitta en australiensk-inspirerad resturang gick alltså sådär, men vi var inte ledsna över det!




Haha en klassiker, här tar jag och Cissi kort på grabbarna samtidigt och såklart tittar de in i olika kameror!

Efter god mat och vin avslutade vi kvällen på vårat hostels bar/nattklubb och dansade järnet och hade det väldigt kul! Ett väldigt bra avslut på denna kväll!






Dagen efter hade jag och Jocke några timmar innan vi skulle bege oss till flygplatsen. Så vi begav oss ut på stan eftersom det dagen till ära var Anzac day!







Där möttes vi av massor med folk som hyllade de tappra krigarna som tågade upp i gigantisk parad!




Sedan blev det lite lunch i en park! 





Efter en eftermiddagsfika sa vi hejdå till våra resekompanjoner som vi haft många grymma dagar tillsammans med! Vi tog på oss våra väskor och begav oss till skytrain-stationen och åkte mot flygplatsen! 



Lite flygplans-mat. 

Eftersom vårat plan var försenat så var vi inte framme i Melbourne förens sent på kvällen. Vi var tvungna att ta en (svindyr) taxi till vårt hostel eftersom klockan var så mycket och sista bussen redan hade gått. När vi tillslut kom fram till boendet var klockan 1 på natten och såklart var dörren låst och ingen fanns där... Vi knackade på ett antal gånger men ingen verkade höra. Straxt där efter kom en kille som troligen precis kommit hem från krogen fram till oss och frågade om vi bodde på hostelet. Vi sa att vi skulle checka in och att ingen öppnade, varpå han svarade att vi skulle fortsätta banka till nån där inne hörde. Tack för hjälpen sa vi och fortsatte banka en aning hårdare, men det gav inget resultat.. Tillslut fick vi ringa ett nummer som stod på dörren, där en väldigt trött person svarade i andra sidan av luren. Efter några minuter kom en aningen sur person ner och öppnade åt oss och vi fick inget vidare trevligt bemötande. Vi hade visst väckt honom, uuuups! Vi förklarade att vårat plan var försenat men det hjälpte inte mot hans sura humör. När vi sedan berättade att en kille hade sagt till oss att vi skulle banka på dörren hårt tills nån kom, ändrade han direkt sin attityd mot oss och blev plötsligt mycket trevligare... Alla australiensare är visst inte så hjälpsamma och trevliga som de vi tidigare hade stött på... Haha!

Vi gick sedan och la oss bums, ganska så utslagna.

Eftersom detta hotell låg lite "off" så checkade vi ut redan dagen efter på morgonen och tog en taxi in till city. Där vandrade vi runt och letade efter ett nytt hostel med lite mer centralare läge. Tyvärr var det hostel vi hade kollat upp fullbokat, men tillslut hamnade vi på ett helt ok hostel vid namn MIB, Melbourne International Backpackers!

Därefter gav vi oss ut på stan för att spana in staden och ta en fika!


Nästan så man kände sig lite hemma i denna stad, med alla spårvagnar som kör runt i staden. :)



Stannade till på starbucks för en liten fika och för att värma oss lite, det var inte särskilt varmt där, kändes att det var höst/vinter på gång i luften. 

Sedan blev det även ett besök på bibban, där vi passade på att låna wi-fi och planera över vår kommande resa till Kambodja. 


På kvällen skulle vi ut och äta någonstans och var grymt sugna på pizza, så i jakt på en pizzeria gick vi runt på Melbournes gator. Detta visade sig dock vara lättare sagt än gjort... Efter en bra stunds letande såg vi på håll hur någon i ett restaurang-kök stod och knådade och jonglerade med någon slags deg, som såg ut exakt som en pizza-deg....




När vi kom fram blev vi direkt inkastade och fick en varsin meny, till vår besvikelse visade det sig dock att det inte fanns någon pizza på menyn.. Det var så kallat roti-bröd som vi hade sett kocken jonglera med... Haha!

Vi beställde in en varsin tallrik med roti-bröd och såser, som är en indisk rätt. Men vi smakade det redan i Thailand och tycker båda det är riktigt smaskigt, så det blev ju en lyckad middag trots allt, hihi.




Chicken satay till der, också en favorit! 

Dagen efter var vi sugna på att upptäcka staden ordentligt så vi beslutade oss att 
köpa ett varsitt busspass för 5 dollar var. Det fanns cirka 20 stopp, med hopp on-hopp off hållplatser vid varje ställe. På bussen var det både en inspelad guide-röst och så pratade även busschauffören och berättade på vägen.

 






Vi hade tittat ut några stopp som lät intressanta, Royal botanic gardens var ett av dessa ställen. 

Vid samma hållplats fanns även en stor byggnad och flera statyer, Shrine of Remembrance, en plats som hedrar de män som offrade sina liv under kriget. En väldigt fin plats och en otroligt fin byggnad med väldigt fin utsikt över staden från toppen av byggnaden!



















Sedan gick vi mot botanic gardens. Detta är en av Melbournes största turistattraktioner och vi kan förstå varför, det var otroligt fint och mysigt att bara traska runt i det stora området bland fin natur. I trädgården finns mer än 50 000 olika växter!

















När vi traskat runt där ett tag och chillat i gräset begav vi oss vidare till området Federation square.


Arts center spire på bilden ovan.














När vi gått förbi fina byggnader och några racer-bilar kom vi fram till ett ställe vi läst om, ett område där all yta var täckt av grafitti. Detta är en lösning på att hålla nästan resten av hela staden fri från grafitti. Detta är ett av de få områdena där det är tillåtet. Hosier Lane är namnet på området om vi inte minns helt fel. Var iallafall väldigt häftigt område med riktigt fina och färgglada konstverk!















Lite senare blev det ett stopp på Chinatown för käk! 

Gigantisk meny, Jocke är någonstans där bakom, haha!




Vi hade fått ha våra väskor på hostelet under dagen när vi var iväg, fast vi redan hade checkat ut. På kvällen samma dag gick nämligen flyget som skulle ta oss vidare till Kambodja. Så på eftermiddan/kvällen gick vi och hämtade våra väskor. Nu hade vi några timmar att fördriva, med all packning, tills det var dags att ta skybusen till flygplatsen. 

Det visade sig dessutom att vårat flyg var försenat och inte skulle lyfta förens 02.50 på natten.... 
Om ni undrar hur vi fördrev alla dessa timmar? Vi traskade runt och runt i staden ett bra tag, åt på subway, fikade, besökte Arts center Spire by night och skrev på en spännande vägg med löv innan vi promenerade till sky-bussen. Sedan hade vi ju x antal timmar att fördriva på flygplatsen också innan flyget lyfte. 









Jocke gjorde ett fint och avancerat mästerverk på väggen. Ser ni vad det står? 

Hejdå kära Australien och tack för denna gång! Vi ser fram emot ett kärt återbesök i framtiden när vi har lite mer tid för dig! <3

Strand-häng @ Sokha beach

Hej. Har stått ganska stilla här, då dagarna ser ungefär likadana ut. Idag tog vi dock en tuk-tuk med några minuters färd bort till en annan strand nämligen Sokha beach för lite variation. Stranden ägs egentligen av en stor Resort som ligger precis ovanför, men en bit av stranden är öppen för allmänheten. Stranden var otroligt vacker, lugn och ren (!) till skillnad mot Occheutal beach som ligger nedanför oss, där skräp ligger lite här och var längs strandkanten. Sokha beach var välskött, det var personal gick runt och krattade, plockade löv och skräp och gjorde det fint. Det var även väldigt skönt att slippa alla tiggare och strandförsäljare som inte får befinna sig på den stranden, det är den enda stranden i Sihanoukville som har denna regel.

Härligt att vi äntligen hittat till en riktig paradis-strand som böckerna och skrifterna utlovade om skulle finnas här i Sihanoukville!

Så idag har vi njutit till fullo på den lugna stranden och (mestadels) legat i plurret för att smita från den olidliga värmen i solen, inte för att vattnet i havet svalkar särskilt mycket...

Här kommer ett gäng beach-bilder från dagen!




Sokha beach


Sand mellan tårna, ganska så underbart











Det blev även lite lek i vattnet.


Jocke tränade på att stå på händerna, och ibland gick det såhär galant!


Och ibland såhär.. Hihi. 

Vi åt även en lunch på strandens enda bar/restaurang. Och betalt det kunde dom ta! Notan hamnade på 30 (!) dollar, alltså ungefär i samma prisklass, om inte mer, som en lunch skulle ha kostat hemma. Tyvärr var den inte ens särskilt god, men fin utsikt det hade vi iallafall! 








Fin utsikt och trevligt sällskap iallafall! :)



Efter några timmar på stranden åkte vi tillbaka till hotellet för lite "mellis" samt planering av vår vistelse i Vietnam. På lördag drar vi vidare uppåt till Kampot i Kambodja för att sedan dagen efter ta en buss över gränsen till Vietnam. 


Efter att de senaste dagarna dragit många nitlotter till restauranger, så beslutade vi att köra på ett säkert kort ikväll. Så vi gick en gata bort till denna restaurang, vårat 3:e besök där, hehe. 

De har väldigt blandat på menyn men det vi har fastnat för är deras bbq erbjudande. Då får man välja valfritt kött/fisk/fågel/skaldjur som de grillar och sedan två tillbehör till det. Allt från sallad till pomme potatis och ris. 




Jocke tog grillad kyckling med ris...


Och min favorit är grillad kyckling med bakpotatis, som man till och med får en klick smör till. Mums!

Nu befinner vi oss på hotellet och sitter ute på verandan, klockan är straxt innan 9 på kvällen. Nu ska vi beställa in något från baren och sedan planera lite till inför Vietnam innan det är läggdags. Bye!

En dag med starka känslor och många intryck

Andra dagen i Phnom Penh hade vi planerat att besöka Killing Fields och S21-fängelset. 
Vi hyrde en tuk-tuk över dagen för 16 dollar som skulle ta oss till ställena. Killing Fields ligger ca. 15 km utanför staden så det var en bit att åka. Vägen var stundtals väldigt guppig och i dåligt skick, så det blev allt annat än en behaglig resa. Under färden genom staden fick vi dessutom hålla för ögon, näsa och mun för att inte andas in alla avgaser och föroreningar! Efteråt ångrade vi att vi inte hade investerat i ett munskydd som en hel del tuk-tuk förare och lokala invånare går runt med. Om man skulle ha det någonstans så är det här! 



Trafiken är som vi nämnt tidigare är helt galen här! Svårt att få med på bild dock. Tutan har en helt annan betydelse, här betyder det ungefär "flytta på er, för här kommer jag!".


När vi tillslut kom fram till Killing Fields, betalade vi inträde på 6 dollar per person och fick sedan till våran förvåning en ljudguide på svenska! (En bandspelare och headset med inspelad guide-röst).





Vi satte igång spelaren och direkt började känslorna och obehaget komma. För er som inte vet så är Killing Fields känt från då De röda Khmererna med ledaren Pol Pot tog över Kambodja. Mellan 1975-79 hade de Röda Khmererna makten. Våran "guide spelare" sa att under 3 år hade de mördat över 3 miljoner människor. Det här folkmordet har också klassats som historiens värsta. Ni kan läsa mer om det här : http://sv.metapedia.org/w/Folkmordet_i_Kambodja

Här vid Killing Fields körde de folk på lastbilar, först var det någon gång i månaden, sedan ökade det och tillslut kom det lastbilar varje dag. Ibland kunde lastbilarna lämna av 300/dag. Och alla kom dit för samma anledning. De hade blivit tillsagda att de skulle flyttas till ett annat läger och arbeta, men istället kom de hit och blev brutalt mördade.

De skjöt inte människorna utan använde sig utav jordbruksredskap i alla dess former, kulor till skott var nämligen alldeles för dyrt.



 Även små små barn och kvinnor blev mördade. Barnen blev mördade på ett vidrigt sätt, det blev de andra med, men barnen tog de i benen och slungade dem mot ett träd så de dog. Vi har även sett bilder där de slänger upp barnen i luften för att sedan skjuta dem i luften eller hugga dem med kniv. 


Även kallat "dödens trä". Det var mot det här trädet som små barn och spädbarn dödades. När denna hemska plats och trädet senare upptäcktes, var hela trädet täckt av hjärnsubstans och blod, som fortfarande var kvar från barnen.

Oftast blev offrena mördade när de kom till Killing Fields, men ibland hann de inte, så de fick vänta över natten. För att dölja deras skrik och tjut spelade de hög musik och hade en dieselmotor igång, så att inte de utanför murarna skulle veta vad som pågick där inne. Många trodde att det var en vanlig militärbas.




Killing Fields var en av alla de massgravar som finns i Kambodja. De kommer fortfarande upp benbitar, tänder, kläder etc när det har regnar mycket. En gång i månaden går personalen runt och plockar upp allt detta och lägger i lådor. De har även en stor grav som är fylld av vatten. Där ligger fortfarande alla kvar, de valde att låta dem ligga i fred där. 


Ännu en massgrav. Här kommer det med jämna mellanrum upp skelett-delar och tygstycken. 



Ovan är två massgravar där offrena ligger kvar.




Saker som spolats upp.

I mitten har de byggt upp en minnesstupa med 17 nivåer. 17 för att det var då det hela började. På de olika nivåerna har man lagt dödskallarna från offren och även delat upp dem i ålder och kön.
Det var även det sista stoppet genom Killing Fields. 









Efter det satte vi oss i tuktuken igen och åkte mot (Toul Sleng), S-21 fängelset. Där blev människor inlåsta och torterade om och om igen. De blev tvingade (med hjälp av tortyr) att skriva på att de begått något brott som de inte gjort, för att kunna ha ihjäl dem. De kunde till och med få dem, via brutal tortyr, att svära på att deras familjer och släkt hade begått brott också, så de kunde ha ihjäl dem allihop. 












Vi fick gå runt och se på alla deras celler de slängdes in i. Väldigt väldigt små. Vi fick även se några tortyr föremål de använde och en stor ställning där de hängde upp människor i rep och torterade dem. 


På bilderna ovan är ställningen där många blev torterade och mördade på ett brutalt sett.












När vi gick ut från fängelset gick vi förbi 2 stycken (av totalt 7) överlevare från fängelset. Den vi pratade med hade överlevt för att han blev erbjuden att måla av Pol Pot och gjorde han det riktigt bra skulle de släppa honom. Han spenderade 3 månader och målade av honom riktigt fint! Hela hans familj och fru hade blivit mördade i fängelset samtidigt som han satt där. Vi köpte en bok av honom för att få läsa om vilket helvete det var. 

Detta var porträttet han målade. Porträttet som räddade hans liv.



Den här dagen var väldigt känslomässigt jobbig. Det är otroligt svårt att ta in och föreställa sig att något sånt här kan hända, men man fick något slags uppvaknande när man gick runt bland massgravarna, ser kläder och andra kvarlevor som kommit upp, ser trädet där barnen blivit brutalt mördade. Det här är en plats som inte lämnar någon oberörd! Detta är väl värt ett besök för att ta del av Kambodjas blodiga historia, som väcker många starka känslor och tankar.


En dag i Sihanoukville

Åh hörreni, detta har vi saknat! Efter ett antal dagar i städer och med mycket aktiviteter, byte av boende, resor hit och dit och många nya intryck kände vi att några dagars sol, bad och slappande passade väldigt fint!
Både igår och idag har vi badat i poolen, solat vid stranden (och såklart lyckats få en kräft-liknande bränna, trots att vi större delen av tiden låg under parasoll!), lyssnat på podcasts, varit ute och joggat, druckit fruktshaker i mängder, köpt färsk frukt på stranden, ätit god mat, läst, spelat kort på verandan och bara njutit! 


En skymt av vårat hotell. Känns verkligen som ett riktigt lyxboende om man jämför med de ställen vi bott på nu under senare tiden! När vi kom fram blev vi välkomna med en välkomstdrink och en kall fuktig handduk. Vi har även fått frossa i den härliga frukostbuffen hotellet serverar och kunna äta oss mätta på frukosten!
Det bästa av allt är att det är ännu billigare att leva här, jämfört med Siem Reap och Phnom Penh!


Pool-häng vid hotellet




Kortspel och goda fruktshakes! 



Nere vid occheuteal beach!

Här bär kvinnorna frukten och smyckena på huvudet!

Skönt fåtölj-häng ovanför stranden!




Man kan säga att vi blev en aning chockade när vi slog upp menyn och såg detta ovan... Här är det vanligt förekommande med så kallade "happy restuarants" eller restauranger som erbjuder "happy meny"..



Färsk frukt, mums! Vi pratade lite med den trevliga kvinnan som vi köpte frukten av. Hon berättade att hon vissa dagar tjänade mellan 5-10 dollar, andra dagar ingenting. 


Mysig lunch nere vid stranden!

Nu är klockan halv 10 på kvällen här och vi har precis kommit tillbaka till hotellet efter en riktigt smaskig middag: grillad kyckling, bakpotatis, bbq-sås och god sallad! Tyvärr knäppte vi ingen bild! Brukar ju bli så när man får in något riktigt  smaskigt och med hungriga magar! ;) 
Vi har förlängt med ytterligare en natt på samma hotell. Imorgon hade vi tänkt ställa klockan lite tidigare och ta oss ut på en morgonpromenad innan frukost. Våra kroppar är verkligen i behov av motion!! Annars fortsätter nog planen för morgodagen i samma stuk, det vill säga strandhäng och slappdag deluxe!

Australia part 3

Hejsan! Här sitter vi i mini-vanen som ska ta oss till Sihanoukville för (förhoppningvis) några dagars sol och bad! Det var en riktig lyx-bil vi hamnade i den här gången med fritt wi-fi! Dessutom har företager något system så att de kan följa vår chaufför från kontoret på datan och kan se så att han kör säkert och i rätt hastighet, vilket verkligen märks! Denna chaufför kör mycket lugnare och säkrare!

Nu när vi har 4 timmar framför oss i bilen passar det ju perfekt att lägga upp ännu ett gäng bilder som vi har på lager från Australien!

Efter att ha lämnat Sydney och åkt uppåt en vit spanade vi i vår Australien-guide där vi hittade något som lät väldigt intressant, nämligen Stockton sanddunes. Så detta blev vårat mål för dagen, vilket visade sig vara ett väldigt bra beslut!
















Efter att ha gått en bit i den finkorniga sanden kom vi fram till stora härliga sandkullar som vi hoppade i och sprang runt och lekte som ett gäng 6-åringar haha. Men kul det hade vi!

Grabbarna grus




Efter all lek blev vi ganska så badsugna, så vi gick ner till beachen för att ta oss ett dopp samtidigt som solen hade börjat gå ner.

Vi fick skåda en väldigt vacker solnedgång vid Stockton beach!





Något vi hade som mål med vår Australien-resa var att (såklart) se koalor och kängurur. Vi stannade därför till i Port Macquire och besökte Koala Hospital. Där fanns ett helt gäng med dessa söta varelser, tyvärr sov nästan alla, men gud så gulliga dom var!

Vi hade även tittat ut att det fanns en rastplats som hette Little bay picknick area, där det även var vanligt att se kängurus. Vi tänkte att det var ju värt att chansa, i annat fall blir det ett bra lunch-stopp. Vi hade åkt en bra bit men inte hittat stället, så vi stannade till vid en liten turistbyrå där de förklarade vägen och sedan frågade om vi bara åkte dit för att se djuren eller för att bada. (Det var nämligen väldigt strömt där och flera personer som dött där nyligen).

Då kanske det ändå fanns en chans att få se dessa krabater...




En mamma hade en liten bebis i sin magficka som tittade ut, så söt!






När vi kom fram trodde vi knappt våra ögon, för där möttes vi av ett helt gäng kängurus!  Det visade sig att de inte var särskilt skygga, varken mot människor eller bilar. (Inte konstigt att det ligger så många överkörda på vägen..:( )





Vi gick även och spanade in stranden också. Men badade det avstod vi ifrån!




Nu hade vi tagit oss enda upp till Byron Bay, vilket kändes som ett måste att stanna till vid då vi hade hört gott om staden. Man kan verkligen säga att stället levde upp till sitt rykte att ha en väldigt avslappnad stämning!

Där tillbringade vi några timmar på stranden och tog en varsin glass!






Dessa gigantiska fåglar var inte skygga och dom verkade dessutom vara vana vid paparazzis ;)




Mitt och Cissis fina konstverk i sanden! Ni som inte ser vad det är föreställer det oss 4, en Palm, en koala och vår fina jucy-bil ;)




Bara dagarna innan hade en stor festival ägt rum, så nästintill alla campingar var fulla. Vi fick dock tag i en plats, som var svindyr. Dagen efter skulle priset gå ner till hälften, lite surt, men samtidigt hade vi inte så mycket annat att välja på. Campingen låg inte så långt från själva centrum dock, vilket passade perfekt att ge sig ut och upptäcka Byron Bay by night!





Först hamnade vi på baren cheesy monkeys och sedan på en bar som spelade live-musik! 

Efter vi hade sovit en natt på campingen i Byron funderare vi på vad vi skulle hitta på. Vi hade några timmar kvar att spendera i staden innan vi var tvungna att  fortsätta resan uppåt östkusten mot Brisbane. 

Killarna hade fått syn på en broschyr där det stod om snorklingsutflykter man kunde åka iväg på utanför Byron bay och få se sköldpaddor. Det nappade vi på direkt och tittade upp mer! Utan att veta om det fanns några lediga platser samma dag, knappade vi in adressen till firman på gps:en och körde iväg. 

När vi tillslut hittade rätt visade det sig att det fanns lediga platser till oss på nästa utflykt, som startade ungefär 20 min efter vi hade bokat! Vi fick springa till bilen och snabbt byta om till badkläder och packa väskan! Lite stressigt blev det allt, men spontant är ju alltid bäst, eller hur?!



Efter en säkerhets-genomgång och upplägget för utflykten satte vi oss i bilen med våra snygga våtdräkter som skulle ta oss ner till stranden där båten gick ifrån. Väldigt taggade och förväntansfulla!





Framme vid the rock. Det var här runtomkring vi snorklade!







Dom sa att det var 95 procent chans att få se sköldpaddor, så man hade ingen garanti på det. Vi hade tur och fick se 3 stycken!! Var så otroligt häftig upplevelse att en lång stund kunna simma efter dom och titta på de fantastiska djuren!


Vi fick även se två stycken mini-hajar som låg nere på botten.











Tummen upp för denna utflykt!


Sjukt snygga streck i pannorna! 


Riktigt nöjda efter en helt fantastisk utflykt! Trots att det var lite dyrt (iallafall för en backpackers plånbok) så var det värt varenda krona!


När vi sedan fortsatte vår resa uppåt stannade vi till vid Goldcoast för en dag på nöjesparken Dreamworld. Det blev en riktig rolig dag med mycket karusell-åkande där vi åkte alla värstingar! På biljetten ingick även inträde till vattenparks-delen där det fanns en hel del vatten-rutschkanor av olika slag!



Tyvärr fick vi inte med värsting-rutschkanan på bild. Den gick till som så att man gick in och ställde sig i ett rör/en kapsel med händerna knutna bakom nacken, så stängde personalen dörren och räknade sedan ner från 3-1. Då försvann golvet från fötterna och man föll 17 meter på 2 sekunder!! Det gick varken att andas eller se något i röret då det var helt kolsvart där inne och vattnet sprutade in i både munnen och näsan! Jag kan säga att om inte vi hade ställt oss i denna kö av misstag (utan att ha en aning om vad vi hade gett oss in på) och om alla andra inte hade åkt och puschat, hade jag aldrig i livet vågat åka den, haha! Den var så sjuuuukt läskig, men det kändes ganska coolt efteråt att man hade åkt den!












Vi åkte även alla värsting-karuseller inne i parken. Bland annat denna ovan som det var svårt att få med hela på bild. Tror den hette World of terror och var världens/världens näst (lite oklart) snabbaste baklänges-bergochdalbana! Den var frän!

Hela gänget!

Oj vilken bildbomb det blev! Vad mycket vi hann med ändå på våra 7 dagar från Sydney till Brisbane, med många mil körda! Trots att vi inte hann med att prova på att surfa som vi så gärna hade velat, så är vi riktigt nöjda med vår Aussie-trip tillsammans med Cissi och Mattias med många fina minnen och upplevelser i bagaget! 

Sedan hann vi ju även med två dagar i Brisbane och två dagar i Melborne. Får se när vi har tid att lägga upp från storstäderna också! 

Kambodja so far!

Nu är vi inne på 4e dagen här i Kambodja. Vi flög direkt vidare från Kuala Lumpur till Siem Reap. Man kan säga att kontrasterna blev ganska stora, speciellt när vi kom från ett så välutvecklat land som Australien. (Inte minst värmen vi möttes av när vi steg av planet, cirka 35 grader i luften!). 
Trots att denna stad är uppbyggd av turism med mängder av restauranger, barer och hotell så ser man att landet fortfarande är väldigt fattigt. Djur springer lösa på gatorna överallt, det är väldigt smutsigt, människor och familjer med små barn sover på gatan, knark säljs öppet på gatorna till både turister och lokalbefolkning. Väldigt många är bara ute efter att tjäna pengar och försöker ofta luras. Man ser väldigt unga barn som arbetar och det är otroligt många tiggare överallt. Många som går runt och tigger har skador sen kriget, andra har allvarliga missbildningar. Ibland går även unga barn runt och tigger eller försöker sälja skitsaker för 1 dollar. Det är inte alltid lätt att säga nej till varken de små söta barnen, de som har missbildningar eller dem som varit med och kämpat i kriget, om man bara kunde skulle man ju så gärna vilja hjälpa dem allihopa. Men det går ju tyvärr inte och det är dessutom svårt att veta om pengarna hamnar i rätt händer och vad de används till.



Knatade runt med packningen och letade efter hotellet.



På gatorna i Siem Reap.






Nattmarknad nere i centrum.



Det första vi gjorde var att lämna in tvätt, 7 kilo närmare bestämt! Kan säga att det verkligen var välbehövligt efter att ha gått runt i samma kläder och underkläder i några dagar.. Haha! 


Lyxigt att få frukosten serverad efter att ha lagat den själv varje dag i Aussie!

De två första dagarna tillbringade vi i staden Siem Reap, vilket är en av landets mest kända städer, till stor del på grund av världskända Angkor Wat. Detta kändes ju verkligen som ett stort måste att besöka så därför hyrde vi en tuk-tuk över en dag som tog oss runt till de olika templena. Området är väldigt stort så man måste ta sig runt med något typ av fordon alternativt cykla. 
Vi började med det mest kända templet: Angkor Wat. Otroligt mäktigt att se och häftigt att så mycket är bevarat! Templet var otroligt fint och vackert och vetskapen om att sandstenen som templet är byggt av, är hämtat cirka 50 km från templet och fraktades via flodvägen på flottar av männen, gör att man blir ännu mer imponerad!



Utanför Angkor!











Gör lika ont i hjärtat varje gång man ser en mager hund springa löst på gatorna. Han följde efter oss, vi gav honom lite rent vatten. Sen blev vi kompisar!



Vi besökte även flera andra tempel, några tempelområden med lite mindre tempel och även några större. 
Trots att det var en häftig upplevelse och coolt att ha sett Angkor Wat live så räckte en dag gott och väl för oss. Om man inte är extremt historieintresserad räcker det absolut med 1 dag och man hinner då se de mest kända templena. 
Efter att dessutom ha vandrat runt en hel dag från morgon till kväll i 35 graders värme och svettats konstant, kände man sig ganska så slut. 


Små barn låg och sov i templena.
















Två gånger åkte vi visst på att be en bön och få tillbringad tur till oss. Efteråt pekade de strängt på pengaburken, haha. Ett varsitt fint rosa armband fick vi iallafall!






The bayon temple









Jocke matade en apa med mango på vägen!







Förutom angkor, gick runt i staden och spanade in nattmarknaden så besökte vi även ett museum, War Musuem. Där fick vi gå runt och kolla på olika militära fordon, foton, vapen och diverse materiella ting från kriget. 



I tuk-tuken!
















Vårat mål med Siem Reap var egentligen att se Angkor Wat, så efter 2 dagar i staden kände vi oss nöjda och redo att ta oss vidare till landets huvudstad, Phnom Penh.
Vi hade bokat biljetter till en mini-van, vilket är ett riktigt billigt sätt att ta sig runt i landet (eller buss) och så får man ju samtidigt se så mycket på vägen! 6 timmar skulle resan ta. 

Vi hade tidigare hört att man inte skulle förvänta sig att det någon gång skulle vara i tid när man bokat buss etc. Vilket det inte heller var. Inga stora förseningar men ändå lite, men det körde chauffören in under resan. Vi har tidigare nämt att trafiken i Thailand varit läskig och att de kör lite hur som helst. Här är det, ungefär tusen gånger värre. Ett dussin mopedister ska vara glada att de fortfarande lever och inte blev påkörda av våran chaufför! Vi höll på att krocka ungefär 3 gånger och så var vägen så himla dålig hela vägen ner! Vi satt och hoppade i sätena allihopa, flög upp och ner, fram och tillbaka.. Vi fick även se hur de transporterar kycklingarna här i landet, fastbundna hängandes levande på flaket på en moppe. På samma sätt fraktar de även levande kossor för slakt.



Efter dessa guppiga timmar i bilen kom vi fram till Phnom Penh och begav oss till vårat hotell. Sedan åt vi lite mat vid en restaurang som låg vid floden och gick en sväng i ett kvarter med en stor marknad. Vi har även bokat nästa resa ner till Sihanoukville, vilket blir på Lördag kl8. Äntligen lite sol och bad!




RSS 2.0